fantastiskt/fint/trasigt/svart

Kärlek är ingen lek. Det kan vara så fantiskt och fint, samtidigt som det kan vara så trasigt och svart. Men ger hela sitt hjärta till en annan människa, man riskerar att tappa det, man riskerar att få tillbaka det i tusen bitar för att sen ensam försöka laga det igen. Men hur lätt är det att laga ett hjärta ensam? Ett hjärta ska lagas tillsammans, lagas på ett lyckligt vis. Göra det helt av så otroligt mycket kärlek. Men så blir det aldrig. Man har varit där förr, men man träffar en ny som gör en sådär lycklig så man sprudlar av kärlek. Jag är där nu, jag är så jävla lyckligt kär. Men lider med av andras brustna hjärtan för att man har varit där också, man vet hur hemskt det är. Kärlek kommer och går, hjärtat kan lagas. Men halva hjärtan får man kämpa med att laga ensam. Någon gång kommer någon annan att försöka laga ditt hjärta, för att kanske sen i framtiden ta sönder det. Det är sorgligt. Men när kärleken är så fin, är det värt det. För det finste man kan göra är att älska en annan människa, att ge all sin kärlek till någon annan. Men man riskerar det finaste man har när det handlar om kärlek,

sitt hjärta. Sitt sköra hjärta.

Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0